Dont cry in public

Jag tror att jag håller på att få en ångestattack. Mitt hjärta bankar på som fan och jag har svårt att andas. 
Vi är på sjukhuset för att kolla Matheas höfter. Vi fick tid igår klockan 15.30 och idag ringde de till saron och sa att vi ska komma till röntgen en timme tidigare. 
Så nu sitter jag i väntrummet och ser massa sjuka barn med brutna armar, i rullstol, osv and its freaking me out att se dem må så dåligt. 
Jag ville inte gå själv, men ingen kunde följa med. Jag är otroligt nervös inför resultatet av undersökningen och ganska nervös för hur hon kommer reagera på undersökningen dessutom. 
Usch, vad jobbigt detta är!!