Hon är en djurmänniska
Jag har en otrolig rädsla för sånt och får dödsångest så jag ville inte att barnet skulle se mig sån. Så därför frågade jag mormor och morfar om de kunde de efter barnet under tiden eftersom både mamma och S jobbade.
De stannade i väntrummet och lekte medan jag fick plågas i labbrummet. Efteråt berättade mormor hur det fanns en låda med dockor. De hade plockat upp dockorna och visat barnet, men hon stirrade bara på lådan. Till slut gick hon fram och drog upp en gosedjurs apa som låg allra längst ner i lådan. Hon var inte ett dugg intresserad av dockorna, det var bara apan som var kul. 
Det är verkligen hon i ett nötskal. Gosedjur, böcker med djur, katjusha, hundar på gatan -hon blir alldeles till sig!
Detta gör mig så glad för jag älskar ju själv djur så otroligt mycket och det är så kul att se att hon bär samma kärlek inom sig 